mikaelaanna

I drygt två månader har jag varit i Paris nu och det har hänt så sjukt mycket. Av olika anledningar har jag inte kunnat vara lika duktig som Miki på att blogga (som jag för övrigt tycker har bloggat grymt). Nu när jag äntligen kan sätta igång med detta är det kanske lite svårt att hänga med om man inte har ett litet hum om vad som hänt. Därför ska jag göra en liten sammanfattning med bilder om vad som hänt sedan jag och Johanna flög från Stockholm till Paris den åttonde november 2009.

Tänkte bara först berätta om hur det har gått med boende och jobb.

När vi åkte till Paris hade vi inget boende utan vi bodde på ett vandrarhem i några dagar. Efteråt hade vi turen att få hyra en 20 kvm stor studio av en bekant till Johannas pappa. Denna kunde vi hyra till och med den 28 september, för att flytta ut i tre dagar då hon skulle bo där, för att sedan flytta tillbaka och hyra den fram till den 28 oktober. Vi tänkte att vi inte skulle behöva bo där så länge, men när vi väl insåg hur svårt det var att hitta en hyfsad lägenhet här, slutade det med att vi bodde där till och med den 6 oktober. Den sjätte flyttade vi till vår 28 kvm stora, heeeelt underbara studio mitt i centrala Paris och det är här vi bor nu.

Att hitta lägenhet var något av det jobbigaste jag gjort. Det låter kanske lite löjligt, men det är så galet mycket som spelar in. Priserna är skyhöga, standarden är mycket lägre än i Sverige och det är sjukt hård konkurrens om att få dem. Dessutom är Frankrike ett invecklat land då man måste ha garanti, papper, bankkonto och det ena och det andra för att över huvud taget ha en chans att få ett boende. Som grädde på moset ska man också hitta en lägenhet.

I nästan en månad sprang jag och Johanna till amerikanska, svenska och danska kyrkan för att kolla lägenhetsannonser. Vi gick till Mc Donals för att sitta vid internet och leta där. Vi gick upp klockan 7 på morgonen för att köpa tidningar med annonser. Sedan ringde vi på dem som verkade interessanta, åkte och kollade om de inte sa att de var uthyrda, blev besvikna för att det var någonting som satte stopp för ett hyreskontrakt. Ja, så höll vi på flera timmar om dagen i flera veckor.

När vi inte orkade längre bestämde vi oss för att hyra en lägenhet via en agent. Avgiften för agenten är egentligen alldeles för dyr, men det har det varit värt. Vi kollade på en lägenhet som vi båda tyckte om direkt och efter hundra möten med agenten och fixande och trixande så fick vi äntligen nycklarna till vår egen lägenhet. Jag kan säga att jag hoppade ut på gatan av lycka! Nu bor vi alltså i 6:e arrondissemanget, vid Odéon, och det är verkligen helt perfekt.

Vi vet inte hur länge vi ska stanna, men eftersom vi inte har någon garant till lägenheten som bor i Frankrike har vi betalalt fyra månadshyror i förskott. Vi har alltså lägenheten fram till den 4 februari, men vill vi stanna längre får vi förnya kontraktet månadsvis.

Vi visste att vi skulle behöva jobba när vi kom hit. Både jag och Johanna ville inte jobba ihjäl oss utan bara så att vi klarar oss. Jobbsökandet var inte lika jobbigt som lägenhetssökandet. Vi lämnade in CV:n på varannat ställe och Johanna lämnade in sitt på en restaurangkedja som heter Indiana. De frågade om hon kunde provjobba måndagen därpå. Jag stod utanför och väntade och när Johanna kom ut berättade hon att de hade frågat henne om jag också sökte jobb och ville provjobba hos dem. Jag gick in och helt plötsligt skulle jag provjobba där tisdagen därpå.

Vi fortsatte ändå att dela ut CV:n, och efter timme hade jag två ställen till som jag skulle till. Det första var en intervju på Ben & Jerry´s. Den gick jättebra, men jag kunde bara få jobba halvtid så jag sa att jag skulle tänka på saken. Det andra var provjobb på en bar. Det var sjukt kul att jobba där, men när jag kom hem halv 6 på morgonen kände jag att jag inte skulle palla det flera kvällar i veckan.

Efter mycket beslutsångest bestämde jag mig tillslut för att ta servetrisjobbet på Indiana, där Johanna också började. Nu har vi jobbat där i drygt en månad och det går bra. Dock har inte fransmännen inte lika lugnt humör som svenskarna så enda dagen eller timmen kan de vara hur underbara som helst, medan de andra sekunden kan vara riktigt elaka. Därför tror jag att jag vill prova att jobba någon annanstans innan jag åker hem.

Nu får ni inte tro att allt är jobbig och hemskt och allt vad det är. Vi har haft det så sjukt kul samtidigt och gjort massa roliga saker. Men nu har vi i alla fall äntligen kommit på plats med jobb, boende och INTERNET (vilket vi inte har haft på två månader) och det är faktiskt riktigt skönt!